Dålig psykisk hälsa bland personalen kostar företag miljarder i förlorade intäkter, och möjligheter till flexibelt arbete kan vara en del av lösningen. Emily Reynolds utforskar den aktuella situationen i Storbritannien
Bördan av psykisk ohälsa på arbetsplatsen är inte betydelselös. Enligt Mental Health Foundation(1) har nästan en av sju av oss erfarenhet av det: 12,7 procent av alla sjukdagar i Storbritannien kan härledas till psykisk ohälsa medan man beräknar att en förbättring i den frågan skulle kunna innebära 8 miljarder pund i besparingar för brittiska företag.
Intressant nog får vi ofta nya bevis på att flexibla arbetsupplägg skulle kunna bidra till att minska den bördan. 2010 kom en studie(2) från Durham University som visade att flexibla arbetslösningar som ”ger medarbetarna mer kontroll och fler alternativ” hade en positiv effekt på en rad hälsovärden – sömnkvalitet, trötthet och vakenhet, blodtryck och psykisk hälsa. Dessutom kunde man se ”sekundära” effekter, bland annat en känsla av gemenskap och socialt stöd på arbetsplatsen.
I en annan studie som gjorts av Kingston University på uppdrag av (CIPD) Chartered Institute of Personnel and Development(3), kunde man se att medarbetare med flexibla avtal tenderade att vara mer känslomässigt engagerade, mer tillfredsställda med jobbet, mer benägna att tala väl om företaget och mindre böjda att sluta.
Även den brittiska regeringen har släppt en rapport(4) som uppmuntrar arbetsgivare att erbjuda flexibla lösningar just av den anledningen. Den dåvarande hälsoministern beskrev det som ”avgörande för välmåendet”. Med dessa kopplingar mellan flexibelt arbete och psykisk hälsa i åtanke undrar många brittiska företag hur de ska implementera flexibla arbetsalternativ inom sina företag.
Skaka om nio till fem
Traditionellt sett utfördes kontorsarbetet inom fasta tider, vanligtvis nio till fem eller åtta till sex. Numera tillåter många företag istället att personalen jobbar under olika timmar. Det betyder att de ibland klämmer in en normal arbetsvecka på färre men längre dagar eller att de börjar eller slutar vid andra tider.
Den brittiska välgörenhetsorganisationen Mind som sysslar med psykisk hälsa, lyfter fram att flexibla arbetstimmar (vilket ger anställda större kontroll över de timmar de arbetar) kan ge en ”bättre balans mellan arbete och privatliv”, en chans att undvika pendlingskostnader och rusningstrafik samt möjlighet att gå till läkaren”. Allt detta är viktigt för personer som kämpar med psykisk ohälsa.
Möjligheten att börja jobba senare på dagen kan vara en välsignelse för personer som tycker att det är svårt att komma upp tidigt, till exempel på grund av sömnläkemedel.
I allmänhet kan flexibla timmar även ”hjälpa människor med balansen mellan kraven i arbetet och privatlivet mer effektivt”, förklarar professor Kinman. ”Det finns bevis på att människor som flexarbetar rapporterar att de mår bättre och är mer tillfredsställda med arbetet”, säger hon.
Färre timmar
En sänkning av arbetade timmar kan även förebygga utbrändhet, vilket enligt vissa forskare(5) skulle kunna påverka över en halv miljon människor bara i Storbritannien. En studie från 2015(6) visade att minskad arbetstid hade en positiv effekt på sömn, minne, negativa känslor, sömnighet, fatigue och utmattning. En annan(7) att arbetsgivare borde minska antalet arbetstimmar för de som har problem med den psykiska hälsan i syfte att ”minska bördan av psykisk ohälsa hos den arbetande delen av befolkningen”.
Flexibla arbetsupplägg som ökar medarbetarnas kontroll har visat sig förbättra välmåendet och främja psykisk hälsa.
Distansarbete
Men ändrade tider är inte det enda sättet att förbättra den psykiska hälsan på arbetsplatsen. Miljöombyte – att låta personalen arbeta på annan plats – kan också hjälpa. Forskning(8) har visat att distansarbete kan främja den psykiska hälsan och öka inte bara välmåendet, utan även hur tillfredsställd man är med jobbet(9). Att arbeta hemifrån, från en delad kontorsplats eller coworkingplatser kan även minska utbrändhet, stress och psykisk utmattning enligt en studie(10).
Gail Kinman, professor i arbetsrelaterad psykologi vid University of Bedfordshire, påpekar att stressen att pendla kan vara en väsentlig påfrestning på många anställda, särskilt de som tar medicin eller kämpar med familjelivet vid sidan av karriären.
Forskning visar att 33 procent av de med längre pendlingstid (mer än 60 minuter en väg) oftare led av depression. Det är 40 procent högre sannolikhet att de har ekonomiska bekymmer och 12 procent mer troligt att de rapporterar besvär på grund av arbetsrelaterad stress(11).
Även Mind(12) betonar detta – pendling kan vara otroligt stressigt och innebära stora kostnader. Genom att ta bort den stressen skulle människor med psykiska hälsoproblem kunna få ett mycket välbehövt andrum.
Det måste fungera för alla
När det gäller distansarbete kan chefer kräva lämplig utbildning. ”Chefer har inte alltid förmågan att stötta [sin personal]”, säger Almuth McDowall, senior docent i arbetsrelaterad psykologi vid Birkbeck, University of London. Hon pekar på en ”närvarokultur” där man mäter arbetet i tiden vid skrivbordet snarare än utifrån kvalitet. ”Det här måste förändras”, säger hon. ”Ibland är förbättringarna i det psykiska välmåendet små eftersom flexibilitet måste införas på rätt sätt”.
Kinman håller med. ”Vissa chefer har svårt att hantera personalen på distans och tror fortfarande att närvarotid är produktiv tid och att medarbetarna slutar anstränga sig om man inte ser dem utföra jobbet”, säger hon. ”Det behövs mer utbildning för att hjälpa dem att utveckla de kunskaper som krävs.”
Dessutom måste åtgärderna vara systematiska och stressutlösarna måste identifieras och hanteras där de uppstår”, säger Kinman. ”Vi behöver minska kraven och öka kontrollen och stödet. Slutligen måste personalen få hjälp med återhämtning så att de kan hantera kraven i arbetslivet på ett effektivt sätt.”
Ge valmöjligheter
Men när det gäller flexibla arbetsmöjligheter finns det inte en lösning som passar alla, precis som i fråga om psykisk hälsa. För vissa, särskilt de som tycker det är svårt att skapa egna strukturer, är flexibelt arbete inte ett lockande alternativ.
”Det är väldigt viktigt att medarbetarna själva får välja om de vill jobba flexibelt eller inte och hur de ska jobba”, säger professor Kinman. ”Inte alla anställda vill arbeta flexibelt. Vissa föredrar att jobba i arbetsgivarens lokaler på fasta tider varje dag. Kontroll och alternativ för arbetsmönster är grundläggande för att få de fördelar som flexibilitet kan ge.
Forskning stöder detta: det verkar som att nyckeln till ett positivt resultat i fråga om psykisk hälsa är att de anställda kan fatta egna beslut snarare än att de får ett enda ”flexibelt” alternativ.
Emily Reynolds är en prisbelönt frilansjournalist och författare till boken A Beginner’s Guide to Losing Your Mind
Källor:
(1) https://www.mentalhealth.org.uk/statistics/mental-health-statistics-mental-health-work
(2) http://cochranelibrary-wiley.com/doi/10.1002/14651858.CD008009/full
(3) https://kar.kent.ac.uk/28280/
(4) https://www.gov.uk/government/news/employers-urged-to-offer-flexible-working-to-support-mental-health-needs–2
(5) http://www.hse.gov.uk/statistics/causdis/stress/
(6) http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/0020872815580045
(7) http://oem.bmj.com/content/early/2015/06/22/oemed-2014-102791.short
(8) https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/ntwe.12097
(9) http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/1039856215608284
(10) http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/0003122415622391
(11) https://www.independent.co.uk/news/business/news/long-commutes-work-employee-depression-obesity-productivity-workers-research-travel-a7749206.html
(12) https://www.mind.org.uk/information-support/tips-for-everyday-living/workplace-mental-health/types-of-work/#flexible
